Samma sekund som jag postade förra inlägget så ringer min "hälsokonsult" från xtravaganza och undrar hur det går för mig och motivationen..

Jag nämnde igår på gruppmötet att jag kände mig lite misslyckad för att jag inte kommer nå mitt mål det datum jag sagt.

Snacka om timing.. 

Och vi surrade en halvtimme nu och jag mår redan lite bättre.. Fick lätta på trycket lite och vi bokade in ett möte imorn så får hon peppa upp mig lite :)

Hon fick mig att inse att jag har gjort en så otroligt stor förändring när jag började med xtravaganza och jag har varit så positiv och glad så gott som hela tiden tills nu och jag har tagit alla små motgångar med en klackspark.
Och nu är det känslorna som kommer ikapp ..

Från att gå från tjockis mikaela som åt skräpmat minst 1-2 gånger i veckan, nån slags gotta varje dag, party nästan varje helg.. till nya mikaela som käkar enbart shakar..

Det är så mycket utav den sociala biten som har försvunnit nu och det är nog det jobbigaste.. jag umgås inte lika mycket med personer jag gillar nu när man inte går ut och äter/fikar tillsammans, inte går ut och festar, har filmkvällar och sånt där..

Det vill jag verkligen att det ska bli ändring på .. vil bli mitt sociala jag igen.. fast utan det onyttiga såklart.. 

Nu är det riktigt jobbigt..idag är det riktigt jobbigt..

allting tar emot och jag känner mig nästan inte glad för nånting alls..

De hemska dagarna från förra veckan tar en repris idag.. och förhoppningsvis blir det bara idag.

Jag känner dock inte så jag skulle stå och sniffa på kakor eller gå och frossa en pizza som jag kände förra veckan..

nu är det mer som all ork och vilja är slut.. jag vill inte ge upp, jag vill inte börja äta riktig mat än, jag vill nå mitt mål.. men det är så jobbigt.. så otroligt jävla jobbigt och jag vill bara försvinna från allt just nu.

Bara vara själv med mig själv tills jag mår bättre.. men de går inte det heller.. så ja.. Det skulle vara skönt att sova bort några veckor nu känner jag.. 

Jag vet egentligen inte ens varför jag gnäller.. jag vet ingenting..

Jag var ute och gick nyss och varenda steg jag tog var så trögt, det var varken skönt eller uppfriskande.. bara jobbigt.. 

Dock var det en text ur en låt som jag reagerade på alldeles lägligt.. Den fick mig på lite bättre tankar och det är ju bara att kämpa på .. Fan vad jag hoppas att det är PMSen som spökar, DÅ skulle jag faktist bli glad.. Jag skulle få en förklaring varför jag är störd i huvudet nu..

"Anything that's worth having 
Is sure enough worth fighting for 
Quitting's out of the question 
When it gets tough gotta fight some more"