Träningsbruden - det är jag det.

Vem hade trott att jag skulle bli en sån som längtar efter att träna igen typ direkt då jag avslutat ett pass? inte jag iallafall..

Två pass på gymmet blev det förra veckan, igår var jag också där och idag var jag på ett jympa pass på xtravaganza..

Nu onsdag och torsdag ska jag ta det lugnt, kanske köra litegrann hemma men ska försöka vila upp mig nu så inte min halvdanna förkylning slår till på stort.

Vägrar att bli sjuk nu när jag kommit igång så bra!

I vilket fall så ska jag på gymmet igen på fredag :) Jag älskar det här jag!

Jag dock känner mig tillräckligt bra för att veta att det här antagligen inte kommer hålla i sig så värst länge tyvärr.. jag har en förmåga att bli för ivrig i flera olika sammanhang och köra på för fullt i början och sen får jag ett farthinder av något slag och kommer av mig helt.

Dock så har jag ju faktiskt förvånat mig själv en hel del den senaste tiden och trots motgångar så har jag tillslut tagit mig i kragen och gjort det jag tänkt.. så det kanske finns en smula hopp om att det kan gå bra den här gången :)

Gud, innan jag skulle ner och träna nu ikväll så låg jag i soffan oh halvsov under filten, jag såg att klockan började närma sig 6 och skulle bege mig ner mot stan.. 

Jag rullar up ur soffan och kollar ut genom fönstret och ser nån slags regnstorm där ute och tänker genast "Näääee, jag stannar fan hemma" , jag till och med lägger mig under filten igen men sen så hände nått och jag drog mig iväg endå.. 

Ut i slasket och blåsten.. och påväg ner för trappen mot stan så ramlar jag, igen ja jag vet :P 

VÄÄÄRLDENS STÖRTA BLÄMÄRKE kommer dyka upp på högra skinkan.. jag känner det på mig :P

MEN det känns endå så jävla värt de, och jag käänner mig faktiskt lite småstolt över att jag faktiskt kom iväg :)

bra bra Mikaela :) 

Aja puss hej!